När tiden står stilla

För en tid sedan, närmare bestämt i slutet av januari, var jag på mammografi och satt i väntrummet och väntade på min tur när en kvinna kommer in i rummet. Jag tittar hastigt upp och möts av en igenkännande blick samtidigt som vi båda utbrister i kör: - Är det inte du ....? 
Det hade hunnit gå minst 20 år sen jag och min f.d. arbetskamrat sågs sist, ändå kändes det som om tiden hade stått stilla. Birgitta, som då var i den ålder jag befinner mig i nu, var sig precis lik och tydligen tyckte hon detsamma om mig. Att vi så väl kände igen varandra berodde inte bara på att vi hade så gott som samma hårfärg, då som nu, utan på att åren som gått varit snälla mot oss och inte satt några djupa spår rent utseendemässigt. Innan vi skiljdes åt bestämde vi att vi skulle höras av snart igen. Så för att det hela inte skulle rinna ut i sanden, som det tyvärr ofta gör, så slog jag faktiskt en signal till henne idag och vi pratade med varandra både länge och väl. Eftersom Birgitta är den av oss som är mest upptagen kommer hon att höra av sig nästa gång, och föreslå en tid när vi kan träffas. 

Fullt lika still hade tiden inte stått för oss som träffades för 10 år sedan när det anordnades klassträff på Slagthuset för oss som gick ut nian 1977. Kanske inte så konstigt med tanke på att vi som gick ut grundskolan då var i mitten av tonåren. Man hinner att förändras rätt mycket på 25 år, speciellt i de åren. Själv kände jag endast igen två av mina klasskamrater, de andra hade jag inte känt igen om jag träffat dem i ett annat sammanhang. 
Det var inte bara f.d. elever från min skola som befann sig där, utan elever från samtliga grundskolor i Malmö. Minns att jag undrade för mig själv, när jag såg ut över havet av bord och stolar där personerna satt, varför vissa klasser hade med sina lärare. Att samtliga som satt vid de olika borden var f.d. elever insåg jag emellertid snart. Vi är alla olika och åldern syns eller märks på olika sätt. En del ser yngre ut länge medan vissa ser äldre ut tidigt. Hur vi ser ut och är beror såklart både på det genetiska arvet men även på den miljö och under de förutsättningar vi växer upp och lever i.